Logo

Aurinko paistaa taas

85 17 17 N 75 33 20 W

Aurinko, aurinko, aurinko paistaa........

Kylläpä auringon paiste tuntuu mukavalta muutaman pöppöisen ja usvaisen päivän jälkeen. 29 asteen pakkanen ei tunnu yhtään niin pahalta kuin muutama aste vähemmän tuulisen whiteoutin keskellä. Itse asiassa päivä tuntui jopa lämpimältä, vaikka poskipäät, nenät ja sormet ovat kokoajan kovilla.

Viime päivinä koko retkikuntaa onkin vaivannut kylmät sormet. Tuntuu kuin nyt olisi sormien kanssa paljon enemmän ongelmia kuin 20 astetta kylmemmässä reissun alussa. Sormet lämpiävät erittäin hitaasti, jos kaikilla ollenkaan.

Vielä ei löytynyt tasaista baanaa, niin että kaasuvaihde etenemisen suhteen saataisiin painettua pohjaan. Sen sijaan etsimme koko päivän nopeinta reittiä laajojen ahtojääröykkiöiden ja -kenttien keskellä. Joka puolella kun tuntui riittävän toinen toistaan suurempia jääkasoja. Päädyimmekin selvästi rövelikköjen kantaäidin helmaan. Ainoastaan pariin kertaan päästiin hiihtämään muutama pidempi hetki tasaista hankea pitkin.

Kokonaisuutena päivän maasto vastasi alkuviikkojen pahimpia maisemia.

Iltapäivällä ylitimme tähän asti laajimman ja leveimmän railon. Puolen kilometrin matkan etenimme varovasti suksilla hiipien pehmeän ja joustavan Rubber-jään päällä. Välillä jää jousti allamme erittäin selvästi ja tuntui kuin olisi hiihtänyt trampoliinilla. Välillä taas saatoimme hengähtää rauhassa vahvemman jään päällä. Huolellisen jään tarkkailun ansiosta yli päästiin ilman uintireissua.

Jotain elämään arktiksellakin tuntuu olevan. Näimme muutaman päivän vanhat naalin jäljet. Kaukaa yrittää sekin veijari kavereita etsiä.

Retkikunnalla kaikki hyvin.

***

Solsken igen

Det är trevligt med solsken efter ett par dagar i tjocka. Temperaturen på minus 29 grader känns inte alls så illa som den blåsiga whiteouten, även om det då var några grader varmare. Faktum är, att det kändes varmare nu, trots att kindknotor, näsor och fingrar klagade hårt.

De senaste dagarna har expeditionen lidit av kalla fingrar. Det verkar som om vi har mera problem med fingrarna nu än i börja av expeditionen då temperaturen var 20 grader kallare. Fingrarna värms väldigt långsamt, och för en del av oss inte alls.

Vi har inte lyckats hitta en slät bana rakt norrut, så att vi kunde trampa på gaspedalen. I stället söker vi hela dagan efter en farbar rutt genom packisbälten och -fälten. Överallt låg väldiga isbumlingar. Vi har helt klart kommit in i ett område där alla packisars urmoder härskar. Endast ett par gånger fick vi skida lite längre etapper på slät is.

Som helhet betraktat motsvarar dagens terräng de första veckornas besvärliga förhållanden.

På eftermiddagen korsade vi den hittills vidaste och bredaste råken. Vi skidade den halkilometer långa sträckan mycket försiktigt på mjuk och fjädrande gummi-is. Stundom kändes det som om vi skidat på en trampolin. Emellanåt fanns det starkare partier där vi kunde pusta ut. Tack vare noggranna is-studier kom hela expeditionen över utan plurr.

Det finns djurliv här uppe i norr också. Vi såg spåren av den polarräv i snön. Den har nog långt till sina kompisar.

Expeditionen allt väl.